Kristian Anttila - Innan Bomberna

Innan Bomberna

Kom ligg intill
Utspädd, utspilld som jag
Var du än är, vad du än vill, kom ligg intill

All denna iver efter liv tog mig ända hit
Utspädd, utspilld, avställd

Men jag upptäckte stjärnorna bara är fyrtorn och det är nog kanske här jag ska bli kvar
... så jag glömmer vad jag sa, glömmer hur jag bad;

Punktera min tro och släck mitt hat
All min längtan, allt jag har
Ge mig din hand eller ett ankare
Bara något som sätter stopp

Punktera min tro och släck mitt hat
Allt jag burit, allt jag spar
Ge mig din hand eller ett ankare
Tar mig till samma botten ändå

Stå helt still
Upprätt, livrädd som jag
Slumpen kanske för mig ända dit

All denna törst efter något hålla I tog mig ända hit
Upprätt, livrädd, avvärjd

Men jag upptäckte stjärnorna kanske är ledljus och det är nog inte här jag ska bli kvar
... så jag glömmer vad du sa, glömmer hur du bad;

Punktera min tro och släck mitt hat
All min längtan, allt jag har
Ge mig din hand eller ett ankare
Bara nåt som sätter stopp

Punktera min tro och släck mitt hat
Allt jag burit, allt jag spar
Ge mig din hand eller ett ankare
Tar mig till samma botten ändå
Dit ingen ånger når

Men som allt annat brann kvällen ner till glöd
Och jag såg sprickor I himlavalvet och gav mig iväg
Lämnade kvar minnet av hur du tog min hand
Innan bomberna föll innan hoppet kom till sömns
Gav mig ett löfte om något högre, någon annanstans
"Om hur lång tid, I vilken famn, I vilket liv!"
Jag tittade upp och jag såg flygplanen, eller var det svalor?
Jag är tyst, här upphör spåren, boken stängs

Du sa: Allt har ett slut
Mitt börjar här och nu.